Äldre par vandrar

För patienter med kronisk njursjukdom (CKD) och typ 2‑diabetes (T2D) med albuminuri kan Kerendia (finerenon) bidra till att bromsa sjukdomsprogressionen och minska 
risken för kardiovaskulära händelser.


Kronisk njursjukdom (CKD) är en vanlig komplikation vid typ 2‑diabetes och är ofta förenad med förhöjd albuminuri. Trots etablerad standardbehandling kvarstår en betydande risk för progression av njursjukdom samt kardiovaskulära händelser. Albuminuri är en viktig markör för både njurskada och ökad kardiovaskulär risk.

Kerendia (finerenon) är en icke‑steroid, selektiv mineralkortikoidreceptorantagonist (nsMRA) som, vid tillägg till ACE‑hämmare eller ARB, har visat sig minska risken för både renala och kardiovaskulära händelser hos patienter med kronisk njursjukdom och typ 2‑diabetes med albuminuri. Tidig identifiering av kvarstående albuminuri och tillägg av evidensbaserad behandling är därför viktiga steg för att bromsa sjukdomsprogressionen och minska risken för framtida komplikationer.

Kerendia – en icke‑steroid selektiv MRA

Kerendia är indicerat för behandling av kronisk njursjukdom med albuminuri hos vuxna patienter med typ 2‑diabetes. Genom selektiv blockad av mineralokortikoidreceptorn motverkar Kerendia sjukdomsdrivande mekanismer kopplade till inflammation och fibros i både njure och hjärta.

Klinisk evidens vid CKD och typ 2‑diabetes

Det kliniska underlaget för Kerendia baseras på två stora randomiserade fas  III‑studier inom kronisk njursjukdom och typ 2‑diabetes, omfattande cirka 13 000 patienter. Studierna visar att tillägg av Kerendia (finerenon) till standardbehandling minskar risken för både renala och kardiovaskulära händelser hos patienter med kvarstående albuminuri. Effekterna var konsistenta över relevanta patientgrupper.

Etablerad del av behandlingslandskapet

Kerendia ingår i internationella och nationella behandlingsrekommendationer för patienter med kronisk njursjukdom och typ 2‑diabetes med albuminuri, som tillägg till ACE‑hämmare eller ARB och SGLT2‑hämmare. 

Omslag till de två publikationerna

    • 1
      Nationellt vårdprogram för kronisk njursjukdom 2024
    • 2
      Bakris GL, et al. N Engl J Med. 2020;383(23):2219-2229.
    • 3
      Pitt B, et al. N Engl J Med. 2021;385(24):2252-2263.
    • 4
      Agarwal R. et al. EHJ 2022;43: 474–484

    • a
      Renalt utfallsmått: terminal njursvikt, eGFR < 15 ml/min/1.73 m2, minskning av eGFR minst 40%, eller renal död: 0.82; 95% CI, 0.73-0.93; P = 0.0012
    • b
      Kardiovaskulärt utfallsmått: tid till kardiovaskulär död, första uppkomst av icke-fatal hjärtinfarkt, icke-fatal stroke, sjukhusinläggning för hjärtsvikt: 0.87; 95% CI, 0.76-0.98; P = 0.03. Effekten drevs primärt av delmåttet sjukhusinläggning för hjärtsvikt.3