Symtom och förekomst av förmaksflimmer

Hur vanligt är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer är en vanlig hjärtarytmi i Sverige. Det uppskattas att omkring 2-3% av den vuxna befolkningen lider av förmaksflimmer, och prevalensen ökar med åldern. Bland personer över 80 år kan prevalensen vara så hög som 10-15%.

Personer med förmaksflimmer har fem gånger högre risk att drabbas av stroke än personer utan förmaksflimmer. Men det är inte bara stigande ålder som kan öka risken för att utveckla förmaksflimmer. Andra underliggande sjukdomar kan också öka risken.

Dessa sjukdomar inkluderar, men är inte begränsade till:

- Högt blodtryck (hypertoni)

- Hjärtsvikt

- Hjärtklaffsjukdom

- Kranskärlssjukdom/hjärtinfarkt

- Diabetes mellitus

Man skiljer mellan tre former av förmaksflimmer: den så kallade paroxysmala, ihållande och det permanenta förmaksflimret. Vid paroxysmalt förmaksflimmer uppträder arytmin under en begränsad tidsperiod: Inom 7 dagar, vanligtvis på mindre än 48 timmar, upphör förmaksflimret. En persistent episod är när varaktigheten av förmaksflimret varar längre än 1 vecka och inte upphört innan denna tid. Slutligen kallas arytmin permantent om man inte längre genomför ytterligare försök att återfå sinusrytm.

Vem är i riskzonen?

Risken för att utveckla förmaksflimmer varierar och beror på olika faktorer. Medan sannolikheten är cirka 0,5 % i åldersgruppen mellan 40 och 50 år, stiger den till 5–15 % hos personer över åttio år.

Ytterligare sjukdomar såsom högt blodtryck, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom eller hjärtklaffar samt diabetes mellitus ökar risken för att utveckla förmaksflimmer. Högt blodtryck, till exempel, fördubblar risken, medan hjärtsvikt ökar risken med så mycket som 4,5 till 6 gånger.

Dessutom kan överdriven alkoholkonsumtion eller en överaktiv sköldkörtel främja förmaksflimmer. 

Förmaksflimmer uppträder vanligtvis i attacker i början av sjukdomen och slutar vanligtvis inom 24 timmar, senast efter 72 timmar utan medicinska åtgärder. Denna form kallas paroxysmalt förmaksflimmer. Det kan vara en engångshändelse, till exempel utlösts av alkoholkonsumtion, eller början på en utveckling mot en permanent arytmi.

Hjärtrytmstörningar är ofta omärkbara för de drabbade. Förmaksflimmer kan dock visualiseras i ett elektrokardiogram (EKG). För många patienter kommer förmaksflimmerattackerna ganska plötsligt, ofta under de tidiga morgontimmarna. Andra har typiska utlösare, såsom alkoholkonsumtion, rikligt med mat och stress, ibland även kraftig fysisk aktivitet. Vissa patienter känner överhuvudtaget inte av förmaksflimret.

Äldre personer, patienter med högt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes mellitus, övervikt eller regelbunden överdriven alkoholkonsumtion är särskilt i riskzonen.