- Terapiområde
- Läkemedel
- Upptäck mer Patienter och anhöriga

Riskfaktorer och konsekvenser av förmaksflimmer
Förmaksflimmer är en sjukdom i hjärtat. Förmaksflimmer kan dock orsakas eller utlösas av andra sjukdomar i hjärtat eller cirkulationen.
De viktigaste kardiovaskulära och metaboliska sjukdomarna som måste beaktas i samband med förmaksflimmer är:
- Hjärtsvikt
- Sjukdomar i hjärtklaffarna
- Högt blodtryck (hypertoni)
- Kranskärlssjukdom
- Diabetes mellitus
Risk och konsekvenser
Med förmaksflimmer ökar risken för att drabbas av stroke femfaldigt jämfört med den normala befolkningen.
Hjärtklaffsjukdom
Hjärtklaffarna reglerar blodflödet i hjärtat. Funktionsstörningar och sjukdomar i hjärtklaffarna observeras ibland i samband med förmaksflimmer och även med stroke. Särskilt vanligt är en störning i mitralisklaffens funktion. Denna klaff reglerar blodflödet mellan vänster förmak och vänster kammare.
Om mitralisklaffen inte stänger ordentligt, flödar blod från kammaren tillbaka till förmaket, vilket bidrar till att det vidgas och därmed gynnar förmaksflimmer. Även om mitralisklaffen bara öppnas ofullständigt kan blodet samlas i vänster förmak, vilket återigen kan bidra till att det vidgas och därmed öka risken för förmaksflimmer.
Genom en operation eller genom användning av minimalt invasiva tekniker kan funktionen hos mitralisklaffen återställas eller en klaffersättning sättas in.

Högt blodtryck
Högt blodtryck är en utbredd sjukdom i kardiovaskulära systemet. Liksom vid förmaksflimmer ökar risken för att drabbas av högt blodtryck med åldern. I åldern upp till 29 år har cirka 10 % av befolkningen högt blodtryck, i åldern upp till 64 år är andelen cirka 30 %, och i ännu högre ålder mellan 50 % och 60 %. Cirka 70 % av patienterna med förmaksflimmer har samtidigt också högt blodtryck.
Högt blodtryck kan leda till en permanent överbelastning av hjärtat. Med denna överbelastning följer ogynnsamma förändringar på cellnivå: Hjärtmuskelceller förstörs och ersätts av bindväv som bildar ärr. Denna ärrbildning stör den naturliga excitationsprocessen som styr en koordinerad pumpfunktion hos hjärtat.
Högt blodtryck är också en riskfaktor för hjärtsvikt, stroke och andra sjukdomar i kardiovaskulära systemet. Därför måste särskild uppmärksamhet ägnas åt blodtrycksreducering med lämpliga läkemedel. I vissa fall kan det vara nödvändigt att kombinera flera olika läkemedel som kompletterar varandra i sin verkan för att nå det önskade blodtrycket.
Kranskärlssjukdom
Kranskärlen är blodkärl som ansvarar för att förse hjärtmuskeln med närings- och syresatt blod. Om kranskärlen är förträngda talar man om kranskärlssjukdom. Kranskärlssjukdom förekommer hos mer än 20 % av patienterna med förmaksflimmer.
Akut koronarsyndrom
Inom klinisk praxis avser termen akut koronarsyndrom (ACS) instabil angina och akut hjärtinfarkt. Den akuta hjärtinfarkten kan diagnosticeras baserat på speciella laboratorievärden. EKG kan också visa förändringar eller förbli oförändrat.
Det typiska kännetecknet är akut bröstsmärta som också kan stråla ut till axlar, armar, rygg eller käke. Andfåddhet, illamående, kräkningar, svimning, blekhet och kalla svettningar kan också förekomma.
Akut koronarsyndrom är en livshotande konsekvens av åderförkalkning. I de flesta fall är utlösaren en lokal blodpropp som bildas på patologiskt förändrade väggområden, så kallade plack, i kranskärlen. Om artären blockeras av en sådan propp är blodförsörjningen till hjärtmuskeln bakom den så begränsad att en hjärtinfarkt inträffar.
Angina pectoris är en anfallsvis känsla av tryck i bröstet kombinerad med svår bröstsmärta. Det beror på en cirkulationsstörning i hjärtmuskeln. Denna känsla av tryck åtföljs ofta av brännande eller skärande smärta i hjärtområdet, som också kan stråla ut till nacken, armarna eller nedre buken. Stress eller fysisk ansträngning kan utlösa eller förvärra symtomen. Vid vilande angina (instabil angina pectoris) uppträder dessa symtom även vid låg ansträngning eller under viloperioder. Om cirkulationsstörningar kvarstår kan en hjärtinfarkt utvecklas.
Risk och konsekvenser
Stroke som en sekundär sjukdom till förmaksflimmer är särskilt fruktad eftersom patienter ofta dör av den eller får stora funktionsnedsättningar. Med förmaksflimmer ökar risken för att drabbas av stroke femfaldigt jämfört med den normala befolkningen.
I enskilda fall varierar dock risken och påverkas särskilt av ålder, kön och samtidiga sjukdomar. Under 65 år och utan andra hjärtsjukdomar eller andra tillstånd är risken för att drabbas av stroke inom ett år mindre än 1 %. Äldre patienter med ytterligare hjärtsjukdom har däremot en betydligt högre risk för stroke på 6 %. Dessa resultat kommer från patienter som, vilket var vanligt tidigare, inte hade tagit blodförtunnande läkemedel.
- Referenserexpand_less
- 1Camm A.J., Kirchof P., Lip G.Y.H, et al. Guidelines for the management of atrial fibrillation. European Heart J. 2010;31:2369–2429.
- 2Heeringa J, van der Kuip DAM, Hofman A et al. Prevalence, incidence and lifetime risk of atrial fibrillation: the Rotterdam study. Eur Heart J 2006;27:949–953.