Symtom, frekvens och förekomst av lungemboli

Förekomst och betydelse av snabb diagnos

Lungemboli är vanligtvis resultatet av en annan, föregående sjukdom. I många fall kan en så kallad djup ventrombos, eller DVT, påvisas hos de drabbade. Denna trombos orsakas av blodproppar i de djupare venerna. Om delar av proppen eller hela proppen lossnar och spolas in i lungorna via blodomloppet kan de delvis eller helt stänga av mindre och större lungartärer. En liten ocklusion kan gå obemärkt förbi och utan konsekvenser eller vara en tillfällig upptäckt vid en skiktröntgenundersökning. I detta fall löser kroppens egna mekanismer upp den blockerande proppen igen. I vissa fall kan dock lungemboli få allvarliga konsekvenser, såsom hjärtsvikt, och kan till och med bli livshotande. 

I grunden beror omfattningen av konsekvenserna av en lungemboli på dess svårighetsgrad, storleken på blodproppen och patientens individuella hälsotillstånd. Behandling med syrgas, smärtstillande medel och så kallade antikoagulantia kan förhindra långsiktiga effekter i de flesta fall. Därför är det viktigt att om en lungemboli misstänks, genomgå en tidig undersökning och diagnos av en läkare för att snabbt kunna påbörja lämplig behandling om det behövs. 

Symtom på lungemboli

Vid en lungemboli blockeras en lungartär delvis eller helt av ett främmande ämne. Som regel härstammar blodproppen från området i ben- eller bäckenvenerna, där den kan lossna och komma in i lungartären med blodomloppet. I detta fall kallas blodproppen "embolus". 

I lungorna kan proppen blockera ett kärl. Symtomen är då ofta akut andnöd och en accelererad puls. Symtomen beror på omfattningen av embolin. Om endast en mycket liten gren av lungartären påverkas kan lungembolin också vara kliniskt tyst, dvs. patienten har inga sjukdomstecken. Bestående ocklusion av en större gren av lungartärerna kan vara livshotande.