- Terapiområde
- Läkemedel
- Upptäck mer Patienter och anhöriga

Diabetes och kronisk njursjukdom

Diabetes är en kronisk metabol sjukdom som kännetecknas av förhöjda blodsockernivåer. Detta kan uppstå antingen på grund av att kroppen inte producerar tillräckligt med insulin eller för att cellerna inte reagerar korrekt på det insulin som produceras. Insulin är ett hormon som transporterar socker från blodet till cellerna, där det används som energikälla. När denna process störs, blir sockret kvar i blodomloppet vilket leder till förhöjda blodsockernivåer. Om detta tillstånd lämnas obehandlat kan det på lång sikt orsaka olika hälsokomplikationer, inklusive kronisk njursjukdom. Den långvariga höga blodsockernivån kan skada blodkärlen i njurarna, vilket resulterar i minskad njurfunktion. Dessutom kan kronisk njursjukdom också påverka blodsockernivåerna, vilket gör diabetes svårare att kontrollera.
Riskfaktorer och prevalens
Antalet personer som lider av typ 2-diabetes ökar stadigt. Globalt finns det cirka 480 miljoner patienter, varav ungefär 500 000 bor i Sverige. Ungefär 40 % av patienterna med typ 2-diabetes utvecklar kronisk njursjukdom under sjukdomens förlopp. Högt blodtryck och diabetes, särskilt i kombination med övervikt, rökning och en ohälsosam kost, utgör betydande riskfaktorer för njurskador.
Screening och kontroll
Regelbunden screening och kontroll av diabetes är avgörande för att upprätthålla god hälsa och minska risken för komplikationer. Att regelbundet kontrollera blodsockernivån möjliggör justeringar av behandlingen. Det är också viktigt att följa upp andra parametrar, såsom HbA1c-nivåer, för att bedöma långsiktig blodsockerkontroll. Regelbundna ögonbottenundersökningar, fotundersökningar och kontroll av njurfunktionen bör också göras för att tidigt upptäcka eventuella diabetesrelaterade komplikationer.
För att screena för njursjukdom bör urinprov (för att bestämma koncentrationen albumin i urinen) och blodprov (för att mäta kreatinin) utföras regelbundet. Njurfunktionen bör även bedömas genom att beräkna den glomerulära filtrationshastigheten (GFR).
Behandlingsalternativ
Behandlingsalternativen för diabetesrelaterad njursjukdom inkluderar en kombination av läkemedelsbehandling för att kontrollera blodsockret, hantera blodtrycket och kolestrol, förhindra inflammatoriska och fibrotiska förändringar i vävnaderna, i tillägg till kost- och livsstilsförändringar. Att samarbeta nära med vårdpersonal är avgörande för att övervaka njurfunktionen, justera medicineringen och tidigt upptäcka potentiella komplikationer. En hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet och att undvika riskfaktorer som rökning och överdriven alkoholkonsumtion är också viktiga för att bromsa utvecklingen av njursjukdom.
Albumin:
Albumin är ett viktigt protein i blodet som produceras av levern. Det har flera viktiga funktioner, inklusive reglering av blodvolym och blodtryck. Albumin bidrar även till att upprätthålla rätt pH-nivåer i blodet och transporterar olika ämnen, såsom hormoner och läkemedel, i kroppen.
Kreatinin:
Kreatinin är en nedbrytningsprodukt som bildas vid nedbrytningen av kreatin, ett ämne som finns i musklerna. Kroppen producerar ständigt kreatinin, som filtreras ut från blodet via njurarna och utsöndras i urinen. Koncentrationerna av kreatinin i blodet och dess utsöndring i urinen är viktiga indikatorer på njurfunktionen. En ökning av kreatininnivåerna kan indikera nedsatt njurfunktion.
Glomerulär Filtrationshastighet (GFR):
GFR är ett mått på njurarnas filtreringskapacitet och anger hur mycket blod som filtreras av njurarna per minut för att avlägsna avfallsprodukter och överskott av ämnen. GFR är en viktig indikator på njurfunktionen och används för att bedöma hur väl njurarna fungerar. En låg GFR kan indikera nedsatt njurfunktion, medan en normal eller hög GFR tyder på en frisk njurfunktion. GFR mäts ofta genom blodprov och ibland urinprov.