Prostatacancer

Ursprung och orsaker

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Enligt Cancerfonden diagnosticerades cirka 10 000 nya fall av prostatacancer under 2020. Risken att utveckla prostatacancer under en mans livstid är ungefär 1 av 8. Prostatacancer utgör cirka 25% av alla cancerdiagnoser hos män i Sverige. Dödligheten i prostatacancer har minskat under de senaste decennierna, delvis tack vare förbättrad screening och behandling.

De exakta orsakerna till sjukdomen är fortfarande okända, men vissa riskfaktorer har identifierats eller diskuterats:

• Ålder (den mest betydande riskfaktorn)
• Familjär benägenhet (ökar risken om en far eller bror har sjukdomen)
• Ohälsosam livsstil (t.ex. övervikt och brist på motion)

Tecken

I de tidiga stadierna visar prostatacancer oftast inga symtom. När sjukdomen framskrider kan tumörens tillväxt ge upphov till symptom som frekvent urinering, obehag vid urinering (t.ex. svag urinstråle, blod i urinen eller smärta) samt erektil dysfunktion.

Om tumören har spridit sig till skelettet kan smärta uppstå, oftast i bäckenet eller ryggraden. Vid avancerad sjukdom kan spontana benfrakturer eller skador på ryggmärgen förekomma.

Diagnos

Diagnosen prostatacancer ställs genom:

• Palpationsundersökning av prostatan (digital rektalundersökning, DRE): Läkaren undersöker prostatan manuellt via ändtarmen för att upptäcka förändringar eller avvikelser.
• Ultraljudsundersökning: Används för att bedöma tumörens storlek, form och spridning.
• Laboratorietester (bestämning av prostataspecifikt antigen, PSA-nivå): Ett blodprov som mäter PSA-nivåerna; förhöjda nivåer kan indikera prostatacancer.
• Stansbiopsi av prostatan: Vävnad från prostatan analyseras för att upptäcka cancerceller.
• Andra avbildningsmetoder såsom magnetresonanstomografi (MRI): Används för en mer exakt bedömning av tumören.